En skola för alla är möjlig!
Tiedotteet, VIP-nätverket
I diskussioner om skolan betyder inkludering en skola för alla. En skola där alla elever har rätt till stöd enligt individuella behov. Det gör att alla elever känner sig accepterade och uppskattade i skolgemenskapen.
Meddelande och bilaga att ladda ner.
Inkludering handlar inte bara om val i anslutning till, åtgärder eller insatser i skolan. Det är en helhet som berör samhället i stort och exempelvis politiska beslut, som Finland har förbundit sig att följa som medlemsland i EU och FN[1]. Inkludering är de kommunala beslutsfattarnas medvetna åtagande om värdeledarskap och att stödja den gemensamma verksamhetskulturen tillsammans med nätverk i ständig rörelse. Det är en förståelse för att rörelsen påverkar den enskilda eleven och kontinuerligt bygger upp elevens upplevelse av sig själv som elev samt som medlem i gruppen och samhället. Det bästa sättet att konkretisera inkludering är beredskap att svara på framtidens utmaningar.
Varje barn och ungdom har rätt att få möjlighet att gå i skolan med sina jämnåriga i den egna närskolan. De har rätt att få det stöd under skolgången och i undervisningen som de behöver. Det individuellt anpassade stödet planeras och verkställs i elevens närmiljö. Det innebär att det krävs flexibla och formbara utbildningssystem med möjlighet till individuella arrangemang. I en skola för alla upptäcks tidiga signaler och man reagerar snabbt på behov. Skolans verksamhet främjar möjligheten att använda expertnätverk, tidsbegränsade tjänster och konsultation. Man lyssnar på lärarna och på deras önskemål om fortbildning samt ger stöd till deras välbefinnande. Även att se till personalens välbefinnande är en del av framgången.
Ibland kan en elev behöva studera någon annanstans än i närskolan, åtminstone en del av skolgången. Eleven har rätt att få särskilt stöd och rehabilitering så att hen kan vara aktiv och delaktig i sina studier och bli stärkt i den hen är. Även här är inkludering en målbild och i denna strävan får eleven stöd med rehabilitering, vård, särskilt stöd och andra tjänster som främjar välbefinnandet. Det kräver, precis som inkludering i allmänhet, att alla aktörer har en samsyn när det gäller elevens framtid.
I en skola för alla vistas man tillsammans fysiskt i en tillgänglig miljö, men det är bara den fysiska inkluderingen. I en skola för alla är vi jämlika och har lika möjligheter under hela skoldagen. Jämlikhet innebär att alla kan uppnå potential även om målen kan vara individuella och därmed ligga på olika nivå. Förutom lokalerna och antalet vuxna är det även avgörande med rätt inställning och gemenskap samt en tolerans som utvecklas från det att eleven är ett litet barn. Läraren kan inte välja sina elever och eleven kan inte välja sin lärare.
I en skola för alla ska alla känna sig helt ”okej”! Fundamentet och andan i den inkluderande verksamheten skapas genom samhällets, gruppers och skolors ledning, inställning och värderingar, som är kärnan i deras verksamhetskultur. Via dem förmedlas kunskap och en känsla av att kunna och lära sig nytt, bli accepterad och vara en del av gruppen. Med små handlingar ökar man även välbefinnandet, hoppet och framtidsorienteringen.
Motkrafterna till en skola för alla är en exkluderandekultur, för stora enheter, för stor valfrihet/för mycket tvång för eleverna, bristande övergripande ansvar i skolgemenskapen, bristande fortbildning av undervisningspersonalen, en kultur av beundran av en modell och svag ledning samt besparingsmål som det primära målet för arbetet med att utveckla skolverksamheten.
Inkludering är inte att spara in på specialundervisning, upphöra med specialundervisning i klasser eller att lämna elever som behöver särskilt stöd åt sitt öde. Även specialundervisning i klasser är en viktig del av alla de tjänster som erbjuds för att ge särskilt stöd till elever i en skola för alla. De elever som behöver det mest krävande särskilda stödet behöver undervisning i tillräckligt små grupper och lagom stora enheter. För vissa elever är det tryggare att lära sig att lita på ett mindre antal vuxna under hela den grundläggande utbildningen.
I en skola för alla satsar man även på idrott och kultur, det vill säga på färdighetsämnen och konstnärliga ämnen. De ses som en möjlighet att öka elevernas självkänsla och som ett sätt för eleverna att uttrycka sina styrkor, visa känslor och förbättra deras fysiska och mentala kondition. Dessa läroplansenliga val har stor betydelse för hälsa och välbefinnande.
I en skola för alla förstår man att människan lär sig genom interaktion. Skulle skolan kunna vara ett välbefinnandecenter i vår tid, som når alla sina egna och skapar det nya normala – en ny gemenskap?
Utveckling av styr- och servicenätverken för krävande särskilt stöd 2018–2020 (VIP-nätverk)
- Elmeri-skolor
- Valteri center för lärande och kompetens/Valteri-skola
- Sjukhusundervisningsnätverk
- Statliga skolhem
[1] Europarådets, parlamentets och kommissionens mål är att trygga rätten till en inkluderande undervisning av hög kvalitet för alla (https://ec.europa.eu/education/policies/european-policy-cooperation/inclusive-education_en).
UNESCO följer konventionerna för att bekämpa diskriminering, som exempelvis FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och ger rådgivning och tillhandahåller verktyg för att stödja medlemsstaterna i att uppnå en inkluderande utbildning.
BAKGRUND
Utveckling av styr- och servicenätverken för krävande särskilt stöd 2018–2020 (VIP-nätverk)
Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte den 12 mars 2015 Utvecklingsgruppen för krävande särskilt stöd med tillhörande sektioner. Gruppens slutrapport (http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/80629) innehåller 12 utvecklingsförslag, varav ett är bildandet av VIP-nätverket:
Enheter för sjukhusundervisning, Elmeri-skolor, statens skolhemsskolor, kommunala specialskolor, Centret Valteri för lärande och kompetens samt universitetsbaserade och övriga forsknings- och utbildningsenheter inom specialpedagogik utgör regionala samarbetsnätverk, som benämns VIP-nätverk. Nätverket utgörs av fem samarbetsområden som dras upp i enlighet med vårdreformen. Utifrån dessa nätverk tas fram styr- och utvecklingsnätverk för krävande särskilt stöd.
Enligt utvecklingsgruppens beräkningar och bedömningar behöver varje år uppskattningsvis cirka 10 000 barn och unga krävande särskilt stöd för sin inlärning och skolgång. En del av eleverna studerar inom sjukhusundervisning, på Elmeri-skolor, i kommunala eller privata specialskolor eller i Valteri center för lärande och kompetens skolor. Andra studerar i skolor på statliga eller privata skolhem. Antalet elever inom sjukhusundervisningen och skolorna på skolhemmen varierar så gott som dagligen. Elever som behöver krävande särskilt stöd studerar också i så kallade skolor inom den allmänna undervisningen, antingen i vanliga undervisningsgrupper, delvis integrerade i en specialgrupp eller enbart i specialgrupper.
Målet med VIP-verksamheten är att uppdatera, utveckla och etablera organiseringen av samarbetet mellan anordnare av utbildning för dem som behöver krävande särskilt stöd. Utgångspunkten för verksamheten är att skapa och utveckla undervisningsstrukturer, verksamhetsformer och -metoder för småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen som garanterar ett kontinuerligt stöd av hög kvalitet och i rätt tid till elever i ett så tidigt stadium som möjligt. Fokus i verksamheten ligger på förebyggande arbete.
Nätverken har till uppgift att utveckla det krävande särskilda stödet, ge stöd till kommunala och privata skolor samt praktikskolor på universitet som anordnar undervisning i deras region och vägleda dem i frågor som har med krävande särskilt stöd att göra och ge enskilda lärare rådgivning i planering, genomförande och utvärdering av krävande särskilt stöd. Nätverket har till uppgift att även anordna fortbildning.
Elmeri-skolor
Elmeri-skolor är specialskolor som tidigare har varit eller fortfarande är skolor som drivs inom ramen för specialomsorgen och som ligger i anslutning till specialvårdstjänster/social- och sjukvårdsdistrikt eller fysiskt nära dessa tjänster. Det finns tio Elmeri-skolor och de som anordnar undervisningen på dessa kan vara aktörer inom specialomsorgen, samkommuner eller kommuner för sjukvårdstjänster och socialservice. I skolorna bedrivs det huvudsakligen grundläggande undervisning. En del av skolorna erbjuder också förskoleundervisning, påbyggnadsundervisning och kortvarig undervisning för elever som genomgår intervall-/undersöknings- eller habiliteringsperioder.
Mer information: Sanna Mutikainen, rektor, Honkalampi-keskuksen koulu, 013 330 5054
Valteri center för lärande och kompetens/Valteri-skola
Valteri är ett riksomfattande center för lärande och kompetens som lyder under Utbildningsstyrelsen. Valteri arbetar för att förverkliga närskoleprincipen genom att tillhandahålla tjänster för behov inom allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Valteri har sex verksamhetsställen på olika håll i Finland och anordnar handledningsbesök och stödperioder, utvärderingar, rehabilitering, neuropsykiatrisk träning, fortbildning och arbetshandledning av personalen samt producerar publikationer och studiematerial.
Mer information: Anne Vierelä, ledande rektor, 0295 294774
Sjukhusundervisningsnätverk
Sjukhusundervisning anordnas inom barn- och ungdomspsykiatrin, neurologi, foniatri eller somatiska undersökningar eller för elever som genomgår behandling. Sjukhusundervisning är undervisning som anordnas av kommunerna. Det finns sammanlagt 25 undervisningsenheter på olika platser i Finland.
Inom sjukhusundervisningen betonas förutom pedagogik och undervisning pedagogisk rehabilitering och samarbetet mellan alla instanser som undervisar, fostrar eller vårdar eleverna, skolkonsultationer och styrning. I undervisningen betonas undervisningen som en del av den pedagogiska rehabiliteringen, undervisning som upprätthåller skolgången samt utvärdering av förmågan att ta till sig undervisning och klara skolgången.
http://www.sairaalaopetus.net/
Mer information: Niina Ekqvist, skolföreståndare, Kiinamyllyn koulu, 044 907 4681
Statliga skolhem
Statliga skolhem är nationella tjänsteproducenter inom den grundläggande utbildningen av krävande vård utom hemmet och krävande särskilt stöd. När det gäller Institutet för hälsa och välfärd samt grundläggande utbildning som anordnas på skolhem ansvarar Utbildningsstyrelsen för resultatstyrningen av skolhemsverksamheten.
Skolhemmen är specialiserade på att producera tjänster där vård utom hemmet och specialundervisning utgör en rehabiliterande helhet. Det finns fem skolhem på olika platser i Finland.
http://www.valtionkoulukodit.fi/index.html
Mer information: Tiina Korpela-Liimatainen, ledande rektor, 0295 244101